Konstruktioner/byggnadsverk/hållfasthet


1
. Tryckpressen

TEXT
“Var och en som lärt sig att uppskatta en engagerande bok förstår att det kunde få väldiga politiska och kulturella konsekvenser. Det är till exempel uppenbart att boktrycket spelade en central roll i de stora religiösa och politiska omvälvningar som karaktäriserar slutet av 1400- och början av 1500-talen. De krafter, som släpptes loss i reformationen, förstod att utnyttja det nya mediet för propaganda. Mycket av det tidiga boktrycket utgörs också av politiska och religiösa pamfletter” (sid.120).

TANKE
När jag läste detta så kunde jag mest bara hålla med. Jag tycker också att boken eller rättare sagt, det förenklade sättet att kunna mångfaldiga texter är en enormt viktig del av vår historia. Det öppnade upp mycket och jämnade ut gränserna mellan fattiga och rika. Det öppnade upp för en ökad läs- och skrivkunnighet och ökade möjligheterna för utbyte av information. Innan var det vanligt att prästen var den som predikade vad som sades i bibeln samt läste upp viktiga brev och dylikt. Med en ökad läskunnighet kunde man själv läsa det skrivna och göra sin egen tolkning av det. Det var även något som bidrog till utvecklingen av ny teknik då man hade möjlighet att delge sina idéer till andra.

FAKTA
Fram till mitten av 1400-talet fick man skriva av en bok för hand om man ville mångfaldiga den. Detta utfördes av munkar och var väldigt tidskrävande. Det är också förklaringen till varför det inte fanns så många böcker på den tiden. Tysken Johann Gutenberg brukar benämnas som tryckpressens uppfinnare. Han var utbildad guldsmed och den som kom på idén att man kunde tillverka spegelvända bokstäver i metall och använda dessa lösa metalltyper för att trycka ord med bläck på papper. Bokstäverna sattes ihop till meningar i rader och sattes sedan ihop i en ram så det blev en hel sida. Metalltyperna färgades med bläck och därefter trycktes hela ramen mot ett pappersark med hjälp av en skruvpress. Tryckpressen innebar att man nu kunde få samma text på hur många papper som helst. Tryckpressen gjorde att det inom kort blev mycket billigare med böcker och efterhand började de första tidningarna komma. I takt med att det kom tidningar och fler böcker så lärde sig fler människor att läsa och förskaffade sig nya kunskaper och kännedom om vetenskapliga upptäckter och idéer.

PRAKTISKT ARBETE
* Frågor att utgå ifrån: Hur hade man mångfaldigat texter före Gutenbergs uppfinning? Hur fungerade Gutenbergs tryckpress?

* Ta reda på hur det såg ut i världen före Gutenbergs uppfinning och hur det ändrade sig därefter och vilken effekt den här uppfinningen fick för vanliga människor. Utifrån det kan följande frågor vara intressanta att diskutera: Hur ändrades läskunnigheten? Vilka följder fick det?

* Vidare är det intressant att koppla detta till de vetenskapliga upptäckter som spreds med hjälp av just det skrivna ordet. Till exempel Kopernikus och Galileos upptäckter och tankar samt hur dessa ledde till nya uppfinningar såsom teleskopet.

CENTRALA BEGREPP
I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

I kursplanen för historia står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhället och kulturer.

I det centrala innehållet för teknik åk 4-6 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “ Vanliga material, till exempel trä, glas, betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner”.
* "T
eknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning”.

2. Lera

TEXT
“Lera har den användbara egenskapen att å ena sidan vara plastisk och formbar och å andra sidan kunna hårdna vid torkning eller efter bränning i eld. Till de goda egenskaperna hör även att råvaran, lera, är allmänt förekommande. Konsten att bränna lera till hårdare och mer beständig keramik var förmodligen inte svår att upptäcka. Det kan ha räckt med att någon av en slump tappade en lerklump i elden” (sid.39).

 

TANKE
Jag tycker det är svårt att förstå hur man lyckats komma på många av de uppfinningar som finns i vår vardag. Men någonstans kan jag tänka mig att det kan spela in något liknande som med leran, att vissa saker kommer man på av en ren händelse. Men för att det ska bli något utav det så krävs det någon som är intresserad och kan spinna vidare på den nyfunna kunskapen och testa vad den kan användas till.

FAKTA
Lera är en mycket finkornig jordart. Leran har många användningsområden. Det är till exempel ett vanligt fyllnadsmaterial i korsvirkeshus. Då man tillsätter vatten till leran blir den lätt att forma genom tryck och används vid tillverkning av till exempel keramik.


PRAKTISKT ARBETE

* Diskutera vad lera används och har använts till. Till exempel i husbyggen och till keramik.
* Man kan kombinera detta område med matematiken i samband med att man gått igenom olika historiska. Eleverna kan göra lertavlor med mönster av till exempel hieroglyfer. Då får de även in den praktiska biten av att få arbeta med lera och lära sig om dess egenskaper vid bearbetning och bränning.

TIDNINGSARTIKEL OM TIDIGARE ARBETE MED LERTAVLOR


CENTRALA BEGREPP
I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om

I det centrala innehållet för teknik åk 4-6 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “ Vanliga material, till exempel trä, glas, betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner”.

I det centrala innehållet för matematik åk 4-6 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “ Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska”.

I det centrala innehållet för bild åk 4-6 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten”.

3. Järn

TEXT
“De många kombinationsmöjligheterna av legeringsämnen och andra faktorer gör det möjligt att ge det färdiga järnet högst varierande egenskaper. I motsats till de metaller som ingår i legeringen brons är dessutom beståndsdelarna i tekniskt järn mycket vanligt förekommande. Brons kunde aldrig bli ett material som fick allmän spridning. Det var förbehållet de högre samhällsklasserna. Järn däremot har kallats för den demokratiska metallen” (sid. 69-70).

TANKE
Det vittnar ju om stor kreativitet och initiativrikedom som måste ha legat i detta att komma fram till olika sätt att använda järnet så det passade olika syften.

FAKTA
Det vi kallar för järn och som används är det tekniska järnet som är en blandning av olika ämnen. Järnets egenskaper beror av hur stor del av andra ämnen som finns i det. Det är till stor del järnets kolhalt som bestämmer dess egenskaper. Om kolhalten i järnet är mindre än 2% är det smidbart och kallas för stål. Stålet kan i sin tur ha olika egenskaper beroende av olika typer av värmebehandling. Har järnet högre kolhalt är det inte smidbart och då kallas det tackjärn.

PRAKTISKT ARBETE
* Detta området tycker jag passar för arbete med äldre elever än de jag har i åk 4-6, speciellt med tanke på det centrala innehållet. Elever i åk 7-9 skulle kunna arbeta med detta både ur ett tekniskt, historiskt och kemiskt perspektiv.

* Järnets egenskaper och olika utföranden samt olika användningsområden.

* Historik om hur järnet påverkat samhället.

* Hur hanteras järnavfall?

CENTRALA BEGREPP
I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.

I det centrala innehållet för teknik åk 7-9 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “ Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer”.
* “ Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material”.

I det centrala innehållet för kemi åk 7-9 anges att undervisningen ska ta upp följande:

* “Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras”.
* "K
emiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter”.